Hej jag heter...

Ellika pellika snällika gnällika drällika......

Idag är jag nog typ VABika.

Matilda vägrar att bli frisk. Jag har för 17 inte tid med sjukt barn. Jag måste jobba. Behöver pengar så jag kan klara mig. Hur ska jag annars ha råd med mat, kläder och alla underbara prylar? Förstår inte Matilda detta? Att hon bara vågar gå och bli sjuk nu. Ska upp till Trosa på fredag. Hon får banne mig bli frisk, tänker hon bara på sig själv?

NEJ riktigt så här är det inte.....

Min underbara dotter är nu krasslig....igen.... Illamåendet går aldrig över, blek och trött. Stackars min lilla fina lingon-fis. Självklart stannar jag hemma för att gå med henne till vårdcentralen. Det gör ont i mammahjärtat att se ens barn konstant hängig. MEN, det är även lite så som jag skrev i början. Det ligger ett litet dåligt samvete o gnager i bakhuvudet var gång man slår numret till jobbet. Hur många barn är det idag? Har vi vikarie? Klarar ni er? hur mycket får jag ut denna månad? Fixar jag bensinkostnaden?

Så kommer det nog alltid att vara. Men det kommer också alltid vara så att mitt lilla pyre (som ja, jag vet, snart fyller 14) alltid kommer gå i första hand. Hon är det bästa som finns. Den vackraste personligheten i denna stora vida värld. Man kan inte annat än att göra allt för henne. 

Hur gick det här till???

Ellika Sommar var tjejen (eller e det kvinnan nu förtiden?) som:

• Aldrig gick utanför dörren utan lite smink.
• Alltid klädde sig snyggt (enligt henne själv iallafall) även om hon bara var hemma.
• Som alltid såg till att hennes hår låg som det skulle. Borstat och slätt!

 Hon tyckte om att pyssla om sig. Även om det kanske inte syntes mycket för den övriga världen så kändes det bra för henne själv. 

 

Detta är bilden på denna Ellika idag:

HUR FAN GICK DET HÄR TILL?????????

Jag har inte sminkat mig på hela helgen. Har inte haft jeans på mig mer än när jag gick ut för att få sol igår. Och dom syntes inte ens för jag hade mina härliga täckbyxor på. För skam om man fryser lite..... Inte borstat håret sen i fredags. Allt sitter bara i en stor klump i tofs. 

När 17 gick jag från "fin" till "bekväm"???? Har det med åldern att göra? Jag blir ju bara 34 i april (6 april J.B.) Finns hur många piffiga 34 åringar som helst, varför inte jag. Nej, åldern är det nog inte. Slapphet, samboliv..... Jag säger nu NEJ,det här går bara inte för sig. 

Operation Uppryckning inleds genast!!!

 

Kärlek och ljus,

från mysbyxans hus!